Kontakta oss >> Till Startsidan >> James Hurst Auktoriserad translator från svenska till engelska Kontakta oss >> Till Startsidan >> t.ex avtal, förordningar, lagar, testamenten, årsrapporter, allmänna villkor, domar och beslut m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> Översättning av t.ex arbetsintyg, diplom, kursintyg, personbevis, referenser, skolbetyg m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> English Law Translations Maria Holmström Medlem SFÖ Kontakta oss >> Till Startsidan >> t.ex avtal, förordningar, lagar, testamenten, årsrapporter, allmänna villkor, domar och beslut m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> Översättning av t.ex arbetsintyg, diplom, kursintyg, personbevis, referenser, skolbetyg m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> English Law Translations Karen Lundgren Medlem SFÖ Kontakta oss >> Till Startsidan >> t.ex avtal, förordningar, lagar, testamenten, årsrapporter, allmänna villkor, domar och beslut m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> Översättning av t.ex arbetsintyg, diplom, kursintyg, personbevis, referenser, skolbetyg m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> English Law Translations Anders Moxness Medlem SFÖ Kontakta oss >> Till Startsidan >> t.ex avtal, förordningar, lagar, testamenten, årsrapporter, allmänna villkor, domar och beslut m.m, läs mer >> Kontakta oss >> Till Startsidan >> Översättning av t.ex arbetsintyg, diplom, kursintyg, personbevis, referenser, skolbetyg m.m, läs mer >> English Law Translations Auktoriserad översättning Nedan följer en kort beskrivning av den svenska översättningsbranschen. Denna beskrivning riktas främst till såväl vanliga konsumenter som näringsidkare och statliga myndigheter som vill köpa eller upphandla översättningstjänster. En oreglerad marknad Föreningar för översättare Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT) Sveriges Facköversättarförening (SFÖ) Översättningsbyråer Att bli översättare Konkurrens Sekretess ”Stämplade” översättningar Framtiden Upphandlingar (i) En oreglerad marknad Det finns inga restriktioner eller monopol när det gäller översättningstjänster i Sverige. Vem som helst kan påbörja översättningsverksamhet utan några som helst kvalifikationer. Det är med andra ord en oreglerad marknad. Detta har orsakat en hel del problem genom åren. Det finns utbildning och s.k. auktorisering för översättare men allmänheten, myndigheterna och industrin är ofta omedvetna om detta. (ii) Föreningar för översättare Det finns däremot ett par föreningar för översättare. Den äldsta föreningen i Sverige är Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT). Den andra stora föreningen är Sveriges Facköversättarförening (SFÖ). FAT har ungefär 200 medlemmar och SFÖ ca 1000 medlemmar. a) Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT) Man måste, som framgår av namnet, vara auktoriserad translator (auktoriserad översättare) för att bli medlem i FAT. För att bli auktoriserad måste man genomgå en oerhört krävande examen anordnad av Kammarkollegiet. Auktoriserade översättare står under Kammarkollegiets tillsyn. Tentamen för att bli auktoriserad översättare är så pass svår att det endast är erfarna översättare som slutligen blir auktoriserade translatorer. Det finns principiellt sett inget hinder för vem som helst att avlägga tentamen men möjligheten att klara sig utan att vara både erfaren och mycket kompetent är närmast obefintlig. Under årens lopp har endast ca 6-8 % av deltagarna per examenstillfälle klarat tentamen. De allra flesta auktoriserade översättare blir sedan medlemmar i Föreningen Auktoriserade Translatorer (FAT). OBS! titlar såsom diplomerad översättare, ackrediterad översättare, godkänd översättare eller legitimerad översättare finns egentligen inte utan titeln som gäller i Sverige är auktoriserad translator (även kallat auktoriserad översättare). Observera dessutom att det inte är möjligt för juridiska personer (t.ex. aktiebolag) att bli auktoriserad translator utan att det endast är fysiska personer som kan vara auktoriserad translator (i likhet med t.ex. läkare, advokater m.m.). b) Sveriges Facköversättarförening (SFÖ) Det krävs ingen examen för att bli fullvärdig eller associerad medlem i denna förening utan medlemskap baseras främst på referenser. Man måste kunna dokumentera fem års verksamhet som översättare för att bli fullvärdig medlem. Många auktoriserade översättare är även medlemmar i SFÖ. Det är också möjligt för företag att vara medlem i SFÖ. Det finns ungefär 20 framstående översättningsbyråer som är företagsmedlemmar i SFÖ, inklusive English Law Translations (ELT). (iii) Översättningsbyråer Som nämnts ovan kan vem som helst påbörja översättningsverksamhet. I själva verket är de allra flesta översättningsbyråer egentligen förmedlingsbyråer, dvs. mellanhänder eller s.k.’outsourcingbolag’. Det är väldigt vanligt, inte minst på Internet, att förmedlingsbyråer marknadsför sina tjänster och ger sken av att ha många översättare när i själva verket alla ”deras” översättare är fristående underleverantörer. Förmedlingsbyråerna skaffar kunder eller uppdrag och lägger sedan ut dessa på frilansare. Det har blivit allt vanligare med byråer som fungerar som mellanhand, dvs. mellan översättarna och marknaden. Många ifrågasätter behovet av sådana mellanhänder – man kan t.ex. istället få direktkontakt med en översättare som är medlem i FAT eller SFÖ. I vissa fall kan sådana byråer dock vara en tillgång för kunden då de t.ex. kan leverera översättningar till flera språk och även i vissa fall har interna kvalitetskontrollsystem. Det är emellertid svårt för en konsument/upphandlare att veta vilka byråer som är kompetenta. I Sverige finns det t.ex. mer än tvåhundra förmedlingsbyråer som utannonserar att de kan leverera auktoriserade översättningar till portugisiska, trots att det endast finns en handfull auktoriserade översättare till detta språk. Även när det gäller stora språk som engelska finns det betydligt fler förmedlingsbyråer än översättare! English Law Translations (ELT) får t.ex. ofta förfrågningar från flera förmedlingsbyråer om en och samma text. Någon har då uppenbarligen lämnat en förfrågan till flera byråer som i sin tur försöker att hitta en leverantör, dvs. en leverantör av själva översättningen. Både FAT och SFÖ har genom åren försökt att motverka dominansen av dessa mellanhänder med begränsad framgång. Det finns en handfull större översättningsbyråer i Sverige som faktiskt har interna översättare, bl.a. English Law Translations. Eftersom förmedlingsbyråerna är väldigt skickliga med sin marknadsföring är det som sagt svårt för köpare av översättningstjänster att veta hur pass seriös en viss byrå är. Ett sätt att utröna om byrån verkligen har interna översättare eller endast fungerar som en mellanhand är att direkt fråga efter namnet på den tilltänkta översättaren samt eventuell auktorisation av översättningen, dvs. att kräva en auktorisationsstämpel. De allra flesta förmedlingsbyråer undviker att använda auktoriserade översättare eftersom de betingar ett högre pris, vilket medför en minskning av byråns egen marginal. En del byråer har gjort sina egna stämplar som ser officiella ut men som inte har något rättsligt stöd. Återigen - potentiella köpare borde överväga möjligheten att anlita en auktoriserad translator. Det finns inga rättsliga krav på auktorisation i Sverige men myndigheter, skolor och ambassader föredrar ofta att översättningar av t.ex. betyg skall vara auktoriserade (”stämplade”). Likaså krävs det att översättningar av adoptionshandlingar auktoriseras. De flesta domstolar i Sverige har inga direkta krav på att texter som översätts åt dem skall auktoriseras men föredrar i praktiken auktoriserade översättningar. Som en kvalitetsgaranti kan en köpare, även vid köp genom förmedlingsbyråer, kräva att översättningen skall ”stämplas” och att translatorn är auktoriserad av Kammarkollegiet, vilket innebär att han eller hon är lagligen behörig att styrka översättningens riktighet. Den enda officiella ”översättarstämpeln” i Sverige är den som utfärdas av Kammarkollegiet till auktoriserade översättare, men det finns inget lagligt krav att en översättning skall ha en sådan stämpel. Som sagt, en sådan stämpel krävs inte på något sätt för ”vanliga” översättningar men kan ändå efterfrågas som en kvalitetsgaranti. De allra flesta förmedlingsbyråerna skulle säkert motsätta sig detta, eftersom kostnaderna för dem att anlita auktoriserade översättare vanligtvis är högre än för icke auktoriserade översättare, vilket i sin tur medför att marginalen för förmedlingsbyråerna blir mindre. (iv) Att bli översättare Det krävs ingen formell utbildning för att vara översättare men man måste däremot klara Kammarkollegiets examensprov för att bli auktoriserad translator. De allra flesta översättare är frilansare men det finns tjänster hos ett mindre antal byråer som utöver förmedlingsverksamhet har viss intern översättningsverksamhet. Förmedlingsbyråer runtom i Sverige har sammanlagt ca 500 anställda av vilka ungefär 30 är översättare. De finns också några översättare som är anställda vid vissa statliga verk, t.ex. hos Regeringskansliet, Räddningsverket, Vägverket och några banker såsom Handelsbanken och Nordea. Det finns även svenska översättare som är anställda vid EU i Bryssel. Numera översätter de allra flesta översättare till sitt modersmål. Det finns förstås en del personer som kan ett eller fler språk flytande, men det är få som kan konkurrera om de inte har målspråket som modersmål. Däremot kan några översättare översätta från flera språk till sitt modersmål. En del auktoriserade translatorer har flera språk i sin arsenal fastän de allra flesta har bara ett språk, dvs. en språkriktning, t.ex. svenska till engelska. Det finns ungefär 40 auktoriserade översättare när det gäller svenska till engelska, men endast 4 som har auktorisation i båda riktningarna. I vissa språk finns bara ett fåtal auktoriserade translatorer. Ett antal universitet i Sverige, t.ex. Stockholm och Uppsala, har översättarutbildningar. Det är vanligt att nyutbildade översättare får sitt första översättningsuppdrag från en förmedlingsbyrå men arvodet är dock ofta lågt. Däremot kan man tjäna en hygglig lön från början om man kan ett språk med stor efterfrågan samt om man är produktiv. Det är dock svårt att överleva som nyutbildad översättare om man har ett mindre eftertraktat språk som modersmål. (v) Konkurrens På den svenska översättningsmarknaden finns det ett antal mycket stora bolag som i vissa fall har runt 100 anställda (dock nästintill uteslutande administratörer som arbetar med marknadsföring och att lägga ut uppdrag till frilansare) och enormt många mindre översättningsbyråer. Dessa konkurrerar med varandra samtidigt som frilansöversättare också konkurrerar om att få direkta kundkontrakt. Det är förstås bättre betalt för både auktoriserade och icke auktoriserade översättare att få direkta kundkontrakt, dvs. att leverera sina tjänster utan någon mellanhand. Det finns dessutom internationell konkurrens om den svenska översättningsmarknaden. Ett antal mycket stora tyska, italienska, brittiska och amerikanska översättningsbyråer konkurrerar om att etablera sig på den svenska marknaden. Även frilansare som är bosatta i utlandet kan med hjälp av Internet och telekommunikationer konkurrera på den svenska marknaden. De allra flesta auktoriserade translatorer är bosatta i Sverige men ett antal är verksamma i utlandet, t.ex. i Storbritannien och Kanada. Väldigt många förmedlingsbyråer försöker hålla ner kostnaderna genom ”outsourcing” till utlandet, där prisläget för frilansöversättare är något lägre, främst beroende på skatteskillnader. Svenska staten är själv en stor inköpare av 'outsourcade' utländska översättningstjänster som är billigare p.g.a. de låga skatterna i utlandet. En del av priserna som har upphandlats av statliga myndigheter under senare år är så låga att det knappast är möjligt för Sverigebaserade företag att kunna konkurrera. Det är dessutom betydligt svårare för svenska översättare att sälja sina tjänster till utlandet, återigen på grund de höga skattekostnaderna i Sverige. Trots detta är den svenska översättningsmarknaden mycket stark på grund av den stora efterfrågan och merparten av översättningskompetensen när det gäller svenska finns ju självfallet i Sverige. Å ena sidan försöker många byråer vid en eventuell efterfrågan av en auktoriserad översättare att undvika detta genom att hänvisa till att dessa är väldigt dyra, inte finns att tillgå eller inte har den kompetensen kunden eftersträvar. Sanningen är snarare den att en sådan byrå vill undvika att betala för en auktoriserad översättare. Å andra sidan är det många auktoriserade översättare som inte är villiga att arbeta till de priser som förmedlingsbyråerna är beredda att betala och är följaktligen otillgängliga för sådana byråer. Mellanskillnaden mellan byråpriset och översättarens pris varierar men kan typiskt sett vara 40-60 % av slutpriset till kunden. Det finns få branscher med en så oerhört stor provision för förmedling. Okunnighet hos inköpare, en mycket framgångsrik marknadsföring av förmedlingsbyråerna samt det faktum att de allra flesta översättarna, vilka oftast är utländska medborgare, arbetar som frilansare och är i stort sett en helt oorganiserad arbetskraft är några av orsakerna till detta. (vi) Sekretess Endast auktoriserade översättare har lagstadgad tystnadsplikt. Denna tystnadsplikt framgår av 2 § Lag (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare och stipulerar att ”(d)en som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare ... får inte obehörigen röja vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.” För det fall att sekretess är viktig för en köpare av översättningstjänster borde denne ha i åtanke att det endast är auktoriserade translatorer som har lagstadgad tystnadsplikt. Som redan förklarats är de allra flesta och framförallt de ”stora” översättningsbyråerna i Sverige i själva verket förmedlingsbyråer vilket betyder att de lägger ut arbetet på någon annan. För att hitta en översättare som kan utföra uppdraget skickar förmedlingsbyrån eventuellt runt en förfrågan till flera översättare. Dessa översättare kan befinna sig både i Sverige och utomlands. Många bolagsjurister, advokater, polismyndigheter och åklagare är helt omedvetna om detta förfarande och lever i tron att deras dokument översätts internt. Trots detta gör många förmedlingsbyråer mycket reklam angående hur viktigt det är med sekretess, vilket inte riktigt stämmer in på deras tillvägagångssätt. Ett dokument kan spridas till väldigt många. Som nämnts ovan har English Law Translations (ELT) ofta fått förfrågningar från flera översättningsbyråer om precis samma text. Någon har då uppenbarligen lämnat en förfrågan till flera byråer som i sin tur försöker hitta en underleverantör, dvs. en leverantör av själva översättningen. Om en köpare tillfrågar flera översättningsbyråer kan det betyda att väldigt många personer kommer att se dokumentet ifråga, dvs. alla underleverantörer som också blir tillfrågade. (vii) ”Stämplade” översättningar Det finns inga rättsliga krav på auktorisation i Sverige men myndigheter, skolor och ambassader föredrar ofta att översättningar av t.ex. betyg skall vara auktoriserade (”stämplade”), dvs. bestyrkta översättningar. Likaså krävs det att översättningar av adoptionshandlingar auktoriseras. De flesta domstolar i Sverige kräver inte direkt att texter som översätts åt dem skall auktoriseras men föredrar i praktiken en auktoriserad översättning. Som en kvalitetsgaranti kan en köpare, även vid köp genom förmedlingsbyråer, kräva att översättningen skall ”stämplas” (dvs. stämplas av en auktoriserad översättare och inte med någon egenhändigt tillverkad byråstämpel). Den enda officiella ”översättarstämpeln” i Sverige är den som innehas av auktoriserade översättare vilka enligt lag är behöriga att bestyrka riktigheten av en översättning. I princip kan vem som helst översätta och även bestyrka en översättning, men återigen - det är endast auktoriserade translatorer som är behöriga enligt lag att bestyrka riktigheten av en översättning. En sådan stämpel krävs inte på något sätt för ”vanliga” översättningar men kan ändå efterfrågas som en kvalitetsgaranti. OBS! någon titel såsom diplomerad översättare, ackrediterad översättare, godkänd översättare eller legitimerad översättare finns inte i Sverige utan den korrekta svenska titeln för de som enligt lag är behöriga att bestyrka en översättnings riktighet är auktoriserad translator. (viii) Framtiden Framtiden för översättningsbranschen ser väldigt ljus ut. Globaliseringen har verkligen satt fart på behovet av översättningar. Å ena sidan är marknaden i det närmaste oreglerad, vilket resulterar i en hel del problem när det gäller prissättning och kvalité. Det verkar uppenbart att bolag som satsar på marknadsföring kommer att dominera marknaden mer och mer. Bolag med högre rankning på Google och andra sökmotorer kammar hem många fler uppdrag och den tendensen verkar fortgå i allt högre grad. Å andra sidan finns det goda möjligheter för enskilda frilansöversättare att med tiden skaffa sig en egen kundkrets. Det gäller speciellt om översättaren i fråga är skicklig och prisvärd. Det är allmänt känt att det finns oerhört många dåliga översättare, främst beroende på den oreglerade fria marknaden och okunnigheten om hur marknaden verkligen fungerar, vilket naturligtvis missgynnar kvalificerade översättare. Kunder som hittar en duktig översättare kan vara väldigt lojala men däremot bör man som frilansöversättare akta sig för att vara alltför beroende av en eller ett fåtal stora kunder då det kan orsaka stora problem om man av någon anledning förlorar en eller några av dessa kunder. En översättare är speciellt utsatt om han/hon arbetar åt endast en eller ett fåtal översättningsbyråer. Det står däremot klart att det inom vissa språk finns en brist på översättare och detta kan eventuellt på sikt begränsa byråernas möjligheter att pressa priserna gentemot översättningsleverantörerna (frilansarna). Nya förmedlingsbyråer etableras nästan dagligen, vilket man däremot inte kan säga om nya kvalificerade översättare. På sikt kan det påverka maktbalansen mellan översättare och mellanhänder. Man kan redan idag se att översättare kan kräva högre priser medan förmedlingsbyråerna ständigt måste konkurrera om en begränsad marknad. Det finns därför en stor risk att vissa förmedlingsbyråer kommer att gå i konkurs. (ix) Upphandlingar Det har under de senaste åren förekommit många diskussioner angående upphandlingar av översättningstjänster åt svenska statliga myndigheter. De olika myndigheterna har upphandlat översättningstjänster på olika villkor. I viss mån har staten lagt upp dessa upphandlingar så att endast några få byråer kan delta. Genom att kräva kompetens över ett brett spektrum och till många språk begränsar man urvalet till ett antal stora byråer. En fördel med att anlita de stora förmedlingsbyråerna är att de kan erbjuda s.k. helhetslösningar där alla språk levereras genom en enda kontaktyta. En del av dessa upphandlingar har kritiserats av t.ex. FAT och SFÖ. I vissa fall är det uppenbart att byråerna gör anspråk på att ha tillgång till auktoriserade translatorer, vilket är ytterst tveksamt. Ett av de mest uppmärksammade fallen under senare år rörande dessa upphandlingar var Rikspolisstyrelsens upphandling av tjänster åt de svenska myndigheterna. Ett samordnat ramavtal upphandlades i konkurrens och formulerades på ett sådant sätt att endast de stora byråerna kunde delta och uteslöt därmed väldigt många översättare som hade haft kontakt med och tillhandahållit sina tjänster till svenska myndigheter under många år. Man kan förstå att dessa översättare inte var så förtjusta över att deras levebröd blev taget ifrån dem och att de blev hänvisade till att leverera sin produkt via en mellanhand. Än värre var att den byrå som tecknade avtal med Rikspolisstyrelsen var en kommunal byrå. Göteborgs Stads Tolkcentral, med ett pris som var ungefär 50 % lägre än den närmaste privatägda konkurrenten, blev förstahandsleverantör. Det uppfattades som något märkligt att Göteborgs kommun skulle leverera översättningar åt statliga myndigheter på ett rikstäckande plan. I februari 2007 meddelade Länsrätten i Göteborg att beslutet att ingå avtal med Rikspolisstyrelsen var ogiltigt. Även en del andra upphandlingar av översättningstjänster har dragits tillbaka. Den framtida utvecklingen är osäker, men det finns en viss risk att om alla, eller i alla fall merparten, av översättningarna åt svenska myndigheter slussas genom en enda stor byrå, kan detta eventuellt leda till ett monopol i relation till översättningsproducenterna, dvs. alla frilansare. Exempel på texter som ELT översätter: Översättning av alla slags familjerättsliga dokument Översättning av Allmänna villkor Översättning av Avtal Översättning av Bestämmelser Översättning av Bolagsordningar Översättning av Bouppteckningar Översättning av Delårsrapporter Översättning av Domar och beslut Översättning av Domstolsinlagor Översättning av Företagspresentationer Översättning av Förordningar Översättning av Försäkringsrapporter Översättning av Försäkringsvillkor Översättning av Haverirapporter Översättning av Skilsmässodokument Översättning av Lagar Översättning av Polisiära dokument/rapporter Översättning av Resultatrapporter Översättning av Revisionsberättelser Översättning av Skaderapporter Översättning av Stadgar Översättning av Stämningsansökningar Översättning av Svaromål Översättning av SOU-rapporter Översättning av Testamenten Översättning av Verksamhetsberättelser Översättning av Vägledningar och allmänna råd Översättning av Årsrapporter Översättning av Äktenskapsförord Översättning av Arbetsintyg Översättning av Diplom Översättning av Dödsfallsintyg Översättning av Kursintyg Översättning av Personbevis Översättning av Referenser Översättning av Registerutdrag Översättning av Registreringsbevis Översättning av Skolbetyg Översättning av Tjänstgöringsintyg Översättning av Utbildningsbevis Översättning av Utdrag ur folkbokföringsregistret Översättning av Adoptionsutredningar Översättning av Artiklar Översättning av Försäkringskassedokument Översättning av EU-rapporter Översättning av Faktablad Översättning av Företagspresentationer Översättning av Informationsbroschyrer Översättning av Nyhetsbrev Översättning av Pressmeddelanden Översättning av SOU rapporter/sammanfattningar